Första penseldraget
Om natten då jag köpte färg för sista hundralappen och målade något fruktansvärt fult som räddade mig.
Jag kunde inte måla. Det ska sägas först. Jag hade aldrig gjort det, jag hade inte tänkt börja, och den första duken blev fruktansvärt ful.
Men något hände medan jag höll i penseln. För första gången på flera år tänkte jag inte på någonting. Handen gjorde något och huvudet fick vara tyst.
Varför färg och inte ord
Ord kräver att man vet vad man känner. Färg gör inte det. Man kan blanda svart och lila och bara veta att det där, det stämmer utan att kunna förklara varför.
Senare fick jag höra att japanerna har ett ord för det: att laga trasig keramik med guld, så att sprickan blir det finaste på hela skålen. Jag hade redan målat det innan jag visste vad det hette.
Man lagar inte genom att dölja. Man lagar i guld.
Den fula första duken har jag kvar. Den hänger inte framme. Men jag har den kvar.
Lämna en tanke
Läs vidare
2026Bli din egen hero
Varför bloggen heter KROSSDILEN, vad den ska bli, och vad jag hoppas att du tar med dig härifrån.
2021Färgerna kom tillbaka
Om året då svart inte längre var den enda färgen i rummet — och om hur långsamt det faktiskt gick.
2009Att bära det ensam
Länge var lösningen att inte säga någonting alls. Om varför det fungerar — och exakt när det slutar fungera.